Efter en ganska lång dag på jobbet, som vanligt på måndagar, så kom jag hem till Per som fortfarande inte lyckats att ta sig upp ur sängen på grund av kramper och ont i rygg samt ben. Han fick en transport in till sjukhuset där han nu är, riktigt vad som händer vet jag inte..om han blir kvar denna gången med eller kommer hem under natten får tiden utvisa.
På sätt och vis så hoppas jag ju för hans del att han blir kvar även om jag ju givetvis hellre vill ha honom hemma här hos oss...får väl bära bort barnen ur våra sängar ifall han dyker upp under natten. De har intagit sina vanliga platser inne i vårt sovrum, det har blivit så varje gång vi är ensamma hemma att tryggheten är störst tillsammans.