Innan i förmiddags satt jag i köket för att lägga sista handen på planeringen inför kommande skolvecka, då inser jag att det är sista veckan vi går in på nu.
Sista veckan innan sommarlovet och sista veckan innan jag måste lämna ifrån mig denna klassen med!
Ett helt läsår har passerat och de småsmå förskolebarn som stod i dörren för att börja i förskoleklassen i mitten av augusti är nu redo för ettan.
Och jisses vad redo de är!
Tror faktiskt inte att de kunde vara mer klara med förskoleklasstiden än vad de är nu; de är en grupp som fungerar bra ihop, de har ett självförtroende och ett jäklaranamma, de är nyfikna och ställer frågor och gör hypoteser runt saker o ting, de kan mer eller mindre läsa eller ljuda enkla ord allesammans och i matematiken har de lyckats bygga upp en förståelse för hur saker hänger ihop (kan ju nämna att av Åstorps fem premierade mattebarn i förskoleklasser så har jag fyra i min klass!)
Kort sagt, inget är omöjligt för dem!
Så, ja...jag är faktiskt jävligt stolt över dem och över hur vi har arbetat med dem detta år!
Men som alltid...att skiljas är som att dö en smula! Det känns lite sorgligt detta år även om vi ju träffas dagligen i fortsättningen med!
Kommentera